Kl.02 inatt vaknade jag med världens kramp i magen. Kan få ont i magen lätt efterom jag har en känslig mage, men detta var inte en sån smärta, den var liksom outhärdlig. Försökte ligga på olika sätt för att det skulle bli bättre men ingenting hjälpte, tillslut satte sig smärtan också i ryggen och då fick jag panik. Mamma hörde att jag satt och grät så hon kom upp och frågade vad det var. Hon försökte lugna mig, men ju längre tiden gick desto ondare fick jag, tillslut kunde jag knappt stå, sitta eller gå. Allting gjorde ont. Mamma föreslog akuten vilket var ganska självklart med tanke på min smärta. Mamma var hur lugn som helst för att inte få igång mig men jag höll på att bryta ihop ändå. Gick ut mot bilen, och den står inte långt bort från vår lägenhet men ändå fick jag stanna 4 gånger på vägen och bara böja mig mot marken och skrika typ. Väl i bilen så kröp jag ihop som en boll i framsätet och jag bad nästan mamma krocka så jag skulle dö, så jävla ont hade jag. aldrig varit med om något värre. Jag skrek nästan hela vägen fram till akuten. Började fundera på om jag skulle föda ett osynligt barn eller någor. Helt sinnes var det!
Väl inne på akuten hade jag junnit lugna mig lite så vi gick in och som tur var var det nästan inte en människa där så jag fick hjälp direkt.
Vi fick ett rum där jag fick lägga mig i en säng och vänta på en sköterska. Det jobbar ju en massa kärringar och tanter på akuten men självklart så fick jag en dretsnygg kille. Bruna stora ögon, mörkt hår och snygg kropp! Varför liksom .. Där ligger jag och grinar och är helt likblek och så kommer han och känner på min mage och tar prover och grejjer. URINPROV också för den delen .... Typiskt.
Jaja iaf, efter alla prover fick vi vänta 1 timme på en läkare. Han kom och då var klockan typ 04.00. Han hittade inget fel i proverna och vid den här tiden hade smärtan och kramperna försvunnit någorlunda.
Det han tror att det är, är att jag har en inflammation i ett ben mellan brösten ner mot magsäcken typ. Detta försvinner av sig självt och det jag kan göra för att motverka smärtan är att käka 2 panodil 4 ggr om dagen. Så det är bara att göra så och hoppas att jag slipper en till kramp, för då tror jag fan inte att jag överlever alltså. Nejmen det var det absolut värsta och obehagligaste jag någonsin varit med om. Typiskt att det ska komma på natten till kulafton också :( Menmen, nu äre bra!

Skulle ju egentligen ha sjungt i kyrkan men det blev ej så med tanke på natten + att jag är förkyld som ett as också. VARFÖR PÅ JULFTON!!!!
Jag måste göra något åt mitt immunförsvar alltså, jag är sjuk hela tiden.
Nee nu ska jag gå och känna lite på julklapparna som ligger under granan! ;) Är rånöjd över vad jag och gurra köpte åt mamma, och åt pappa&helen också! Hoppas dom blir lika nöjda.

puss och god jul.